Stiftelsers eget kapital i bokföringen

Grundkapital

En stiftelse kan grundas antingen genom att stiftaren gör upp en stiftelseurkund eller genom ett testamente som innehåller vissa förordnanden. Då en stiftelse grundas ska det alltid finnas ett grundkapital som enligt stiftelselagen ska uppgå till minst 50.000 euro.

Grundkapitalet bokförs i gruppen eget kapital och kan närmast jämföras med aktiekapitalet i ett aktiebolag. Grundkapitalet kan i allmänhet fritt användas i stiftelsens verksamhet utom i sådana fall där det i stiftelsens stadgar finns begränsningar för till vad stiftelsens grundkapital får användas.

Fonder

I en stiftelse kan det finnas olika former av fonder. Ordet fond avser i detta sammanhang i praktiken balansräkningens eget kapital utöver grundkapitalet. Fria fonderna uppstår vanligtvis under årens lopp och består närmast av upplupna vinstmedel som har överförts från vinstmedel till någon specifik fond. Vinstmedlen har uppstått i den verksamhet som är ändamålet med stiftelsen.

Fonderna kan delas in i huvudgrupperna fria fonder och bundna fonder.

Fria fonder

De fria fonderna kan bestå av olika egna fonder. Fria fonderna uppstår vanligtvis under årens lopp och består närmast av upplupna vinstmedel som har överförts från vinstmedel till någon specifik fond. Vinstmedlen har uppstått i den verksamhet som är föremålet för stiftelsen men kan också ha uppstått via gåvor eller testamenten av engångsnatur. Fria fonder kan alltså fritt användas i stiftelsens verksamhet.

Övriga fria fonder

Övriga fria fonder uppstår genom en omdisponering av vinstmedlen i eget kapital. Det betyder att stiftelsens egna förvaltningsorgan, t.ex. styrelsen, besluter om att överföra medel till en fond:

Exempel:

Årets resultat 2020 uppgår till 100.000 euro. På styrelsens vårmöte 2021 besluter man att överföra 50.000 euro från vinstmedel till dispositionsfonden som finns i eget kapital. I bokföringen minskas upplupna vinstmedel med 50.000 euro medan dispositionsfondens saldo ökar med 50.000 euro.

Dessa överföringar görs endast inom balansen och de bör göras efter att bokslutet fastställts

Minnesfonder

Om stiftelsen fått motta gåvor eller testamenten som inte är förknippade med specifika villkor är de fria medel som ingår i årets resultat. Gåvogivaren kan själv uttrycka önskemål om att en minnesfond grundas eller så kan stiftelsens förvaltningsorgan besluta om att grunda en minnesfond för att hedra gåvogivaren. Inom gruppen ”fria fonder” i eget kapital grundas en minnesfond med gåvogivarens namn och överföringen av kapitalet görs från vinstmedlen till den nya fonden efter att bokslutet fastställs, som i föregående exempel beskrevs.

Bundna fonderna

Det finns olika typer av bundna fonder:

• fonder där gåvogivaren har givit bindande direktiv om hur avkastningen av de donerade medlen får användas
• fonder med egen täckning där gåvogivaren ställt som villkor att utöver att medlen används för de av gåvogivaren fastslagna ändamålen förvaltas de även separat från stiftelsens övriga medel.

1. Bundna fonder uppstår då medel donerats till stiftelsen av en gåvogivare som ställer vissa krav för användande av medlen eller deras avkastning. Medlen behöver inte hållas separat från stiftelsens övriga medel utan kan ingå i dessa. Fondens medel eller avkastningen av dem får dock enbart användas till de ändamål som fastslagits av givaren och är därför bundna.
2. Fonder med egen täckning

En fond med egen täckning kan betraktas som en ”osjälvständig” stiftelse. Fonden uppstår då ”huvudstiftelsen” får ta emot t.ex. egendom given som gåva eller testamenterad egendom. Gåvogivaren/testatorn har begränsat ändamålet för vilket avkastningen av den donerade/testamenterade egendomen kan användas och kräver dessutom att de donerade/testamenterade medlen skall hållas separat från huvudstiftelsens övriga medel. För att stiftelsen skall kunna ta emot de donerade/testamenterade medlen bör stiftelsen försäkra sig om att de villkor gällande användningsändamålet som ställa av gåvogivaren/testatorn inte strider mot föremålet för den mottagande stiftelsens verksamhet.

Ifall att stiftelsen anser att gåvan kan tas emot bör den grunda en fond med egen täckning och göra upp stadgar för fonden avseende åtminstone fondens grundkapital och ändamål, hur medlen skall förvaltas och att medlen skall hållas separat från huvudstiftelsens övriga medel. Man kan också i stadgarna besluta om vad som sker med fondens medel ifall att huvudstiftelsen upphör med sin verksamhet.

Bokföringen

Enligt bokföringsprinciperna bokförs mottagna gåvor och testamenten alltid som intäkt via resultaträkningen. Bokföringen sker det år då gåvofordran är slutlig eller testamentet vunnit laga kraft. Då det gäller gåvor och testamenten som inte är förknippade med villkor bokförs dessa under rubriken ”medelanskaffning” som intäkter och används i stiftelsen normala verksamhet. De ingår i vinstmedlen eller i någon annan fri fond i gruppen eget kapital.

Gåvor och testamenten som ger upphov till någon form av bundna fonder bokförs först i resultaträkningen som intäkt under rubriken ”medelanskaffning” innan de förs över till sina respektive fondkonton i balansräkningen via resultaträkningskontot ”förändring/bundna fonder”.

Exempel:

Stiftelsen får en donation om 100.000 euro av donatorn XX. Donationen är förknippad med vissa användningsvillkor men medlen behöver inte hållas separat från stiftelsens medel. Stiftelsen öppnar därför ett konto som heter XX:s fond i balansräkningens eget kapital i gruppen bundna fonder. Donationen bokförs:

• Per stiftelsens bankkonto 100.000 (balansen)
• An donationer 100.000 (resultaträkningen)
• Per förändring/bundna fonder 100.000 (resultaträkningen)
• An XX:s fond 100.000 (balansen)

Bundna fonder har inga ”öronmärkta” motsvarande balanskonton utan de bundna fondernas tillgångar förvaras ihop med huvudstiftelsens tillgångar. Fonder med egen täckning fungerar annorlunda. I bokföringen bör man grunda ett separat kostnadsställe för en fond med egen täckning så att man kan följa upp fondens intäkter och kostnader. Om gåvan eller den testamenterade egendomen består av t.ex. en penningsumma öppnas ett separat bankkonto för pengarna och i stiftelsens bokföring öppnas ett separat bokföringskonto för detta bankkonto. Även för övriga bundna fonder är det att rekommendera att separata kostnadsställen öppnas. På det sättet är det lättare att följa upp att fondmedlen används för rätt ändamål.

Bokföringsnämnden har i ett utlåtande tagit ställning till hur bokföringen av intäkter och kostnader för en fond med egen täckning ska göras. Den mottagna gåvan/testamenterade egendomen skall bokföras som intäkt till sitt sannolika överlåtelsepris och platsen i stiftelsens resultaträkning är under rubriken ”medelanskaffning”. De intäkter och kostnader som hänför sig till den verksamhet fonden med egen täckning har bokförs bland stiftelsens intäkter och kostnader under året. Nettot av intäkterna och kostnader förs vanligen vid årets slut (kan även göras löpande) via en fondöverföring till fondens konto i gruppen eget kapital. Fondöverföringen bokförs nere i stiftelsens resultaträkning ovan om rubriken ”årets resultat”.

Bokföringsnämnden tar också ställning till interna transaktioner och ger följande direktiv: Ifall att fonden med egen täckning och huvudstiftelsen har haft transaktioner sinsemellan skall dessa interna dubbelposter elimineras vid uppgörandet av bokslutet enligt samma metoder som används vid eliminering vid uppgörande av koncernbokslut.

I stiftelsens balansräkning skall den självtäckande fondens tillgångar och eget kapital redovisas separat enligt bokföringsnämndens anvisningar.

Exempel:

I många fall är tillgångarnas slutsumma i fonden med egen täckning lika stor som fondens eget kapital men det kan förekomma differenser mellan dessa. Differenser uppkommer ifall att fonden med egen täckning har en skuld. Enligt god bokföringssed kan man redovisa fondens skulder i balansräkningen eller redogöra för dem i noterna till bokslutet.

Varken bokföringslagen eller stiftelselagen innehåller stadganden om hur fonderna skall behandlas. I bokföringsförordningen sägs att ideella sammanslutningar och stiftelser i sin balansräkning särskilt ska ta upp kapital vars användning har begränsats genom specialbestämmelser (bunden fond). I noterna ska anges användningen av de medel som utgör täckning för det bundna fondkapitalet samt fondens intäkter, kostnader, tillgångar och skulder och likaså uppgifter om fondens kapital och ändringar i det, om dessa uppgifter inte framgår av resultaträkningen eller balansräkningen. Motsvarande uppgifter ska lämnas också om transaktioner mellan en stiftelse och företag som hör till dess koncern respektive den bundna fonden. Om de bundna fonderna är flera till antalet får de uppgifter som avses ovan i detta moment, med undantag för fondernas kapitalbelopp, anges sammanställda på ett sådant sätt att de väsentliga omständigheterna framgår trots sammanställningen.